Förlossningsberättelse
Under lördagen var allt "som vanligt", vi var hos Oskars föräldrar och jag hade mycket sammandragningar som inte gjorde ont, men det hade jag haft i 2-3 veckor så det var inget jag tänkte särskilt mycket på. Klockan fem så drack jag en drinkmix med ricinolja som jag hade blivit tipsad om av en tjej på minbebis.com, som i sin tur fått tipset av sin barnmorska. Den skulle ha sin maxeffekt efter 6 timmar. Den gjorde inget speciellt med mig mer än att Sixten bökade omkring nåt enormt inne i magen.
Vid klockan tio ungefär så gick jag och la mig, jag sov så dåligt i sängen i sovrummet så jag hade bestämt mig för att prova att sova på soffan i vardagsrummet istället. Oskar fick såklart inte plats där så han stoppade om mig och gick upp och la sig, lovade att ha telefonen på just in case. Vi låg och smsade med varandra en stund (gratis sms is the shit!) och sa godnatt runt kvart i elva.
Nästan prick klockan elva (klockan fem plus sex ärlikamed elva....) började jag få riktigt smärtsamma sammandragningar, men jag var övertygad om att det bara var falskt alarm så jag andades igenom ensam. När klockan var 20 i tolv så skrev jag KOM! till Oskar i ett sms och han kom rusande ner för trappen. Jag sa att jag haft några värkar/förvärkar som gjorde rejält ont och han hjälpte mig att andas igenom dem. Efter några stycken så bad jag honom sätta på badvatten för det började bli riktigt jobbigt. Jag låg i badet med O sittande bredvid i ungefär en timme, vi ringde förlossningen runt kvart över tolv och hon pratade med mig en stund och sa att vi skulle ringa igen för att komma in när jag kände att jag inte orkade längre.
Vid ett-tiden så började det bli för svårt så vi ringde till förlossningen igen och redovisade värkklockningen (hela tiden låg värkarna runt 1.5-2 minuter och värkvilan runt 1 minut) och bad att få komma in. Vi fick väcka hela huset och det blev rätt febril aktivitet, jag skulle klä på mig ont som jag hade, BB-väskan skulle hittas, hundarna skulle tas om hand osv.
Jag var fortfarande övertygad om att det var falskt alarm, det kändes nästan som om vi åkte in till sjukhuset bara för att få bekräftat att jag var totalt tillknäppt så jag blev lika förvånad för varje ny värk.
Vid halv 2 ungefär var vi framme vid förlossningen, vi blev visade till rum 4 där vi fick CTG och hjärtfrekvensen på Sixten avlästa i väntan på undersökning. Värkarna var fortfarande möjliga att ta sig igenom, men det var på gränsen. När barnmorskan (jättegullig!!) undersökte mig så var jag öppen 4 cm!! O_o
Det var ganska svårt att inse att det faktiskt var på riktigt nu... När jag gick på toa så hade slemproppen gått och tillbaka in i rummet var det som om något exploderade. Värkarna ändrade karaktär helt och hållet och blev totalt ohanterliga trots profylaxen.
Det är nämligen så att det är meningen att värkar ska vara som en kulle i intensitet, det är svårt att förklara men jag visar i bilder:
Det var alltså ungefär som att köra in i en bergvägg - ingen förvarning. Har man ingen upptrappning så är det i princip omöjligt att profylaxandas framgångsrikt.
Jag pratade med barnmorskan om smärtlindring och hon undrade om jag inte kunde tänka mig att prova lustgas. Jag ville ju egentligen inte det men tyckte inte att jag hade något att förlora så efter resonerande med O så bestämde vi oss för att prova. Jag provade i 4 värkar och det var ABSOLUT inget för mig. Dels så bygger det också på att börja innan värken kommer vilket jag inte kunde. Dels så tyckte jag att ruset man får var väldigt obehagligt.
Jag och Oskar pratade lite till och jag bestämde tillslut att jag ville ha epidural trots att jag verkligen inte velat det innan. Jag kände bara att jag inte klarade av det som det var då.
Barnmorskan satte akupunkturnål i mitt huvud och vid livmodern/blygdbenet i väntan på narkosläkaren vilket hjälpte riktigt mycket, när värkarna kom så vred hon på nålarna vid livmodern och höll en varm handduk emot och det funkade helt ok. BM kollade igen och jag hade öppnat mig en cm till
Tillslut, runt klockan 4, kom narkosläkaren som var jättesöt och såg ut precis som Salem al Fakir, det tog en stund men tillslut satt slangen i ryggen och jag fick en massa beröm både från barnmorskan, undersköterskan och Salem al Fakir. (Oskar blev lite kär i honom ^_^) Efter ungefär en kvart tog bedövningen och det var HIMMELRIKET! Jag kände värkarna och ett jääädra tryck neråt men det var bara att andas så gick det jättebra! Oskar och jag kunde ligga och bara prata med varandra och nästan somna.
När klockan var runt 6 så undersökte barnmorskan mig igen och jag var helt öppen! Trots att EDAn gjort att värkarbetet gått ner lite i intensitet så öppnade jag mig fort i slutet. Vattnet hade fortfarande inte gått och jag kunde inte kissa trots flera försök så BM tömde blåsan och tog fram en enorm virknål för att spräcka fosterhinnan. Det gick enkelt och vattnet bara forsade ut! Efter det så var vi uppe lite och vaggade och dansade magdans för att Sixten skulle ha lättare att rotera ner i bäckenet. Det tryckte på nåt enormt neråt och jag började få lite krystvärkar precis när det var skiftbyte(klockan 7). Iom. att jag börjat få krystvärkar så tog BM bort EDAn.
Första BM hade gärna velat hinna förlösa sa hon men det var inte mycket att göra, hon berömde oss jättemycket och tyckte att vi varit så otroligt avslappnade och lugna. Jag tyckte att jag var jättedålig på att slappna av men både hon och undersköterskan var jättenöjda.
När nästa BM kom så satte hon in hormondropp, hon tyckte inte att krystvärkarna var starka nog och Sixten hade lite litegranna kvar att rotera innan det satte igång på riktigt. Droppet tog ganska fort och krystvärkarna tog över. JÄÄÄDRAR i det vilken kraft det är! Det var bara att följa med! Först gjorde det inte så fasligt ont i snippan men när han började närma sig så spände det och drog så det går verkligen inte att förklara. Jag kände att det bara var att fortsätta att ta i och det gick bra, kunde dock inte låta bli att bröla :D
När klockan var kanske fem i 8 så var han precis vid öppningen och det gjorde sjuhelvetes ont, krystvärkarna var superstarka och det var svårt att inte ta i för mycket, men tillslut så kom han igenom och efter en värk till så var hela han uppe på min mage, klockan 08.00. Han var helt ren. Inte minsta bloddroppe eller fosterfett!
Hela jag bara skakade och grät och Oskar grät och ungen skrek ungefär 2 sekunder innan han tystnade och bara gnydde lite. Han fick ligga mage mot mage i väntan på att han skulle börja söka efter bröstet.
Oskar klippte navelsträngen, moderkakan kom ut utan några problem och Sixten sög tag som om han aldrig gjort annat :) Jag hade spruckit en del så barnmorskan fick sy några stygn.
Barnmorskan och undersköterskan lämnade oss för att vi skulle få bekanta oss med honom och för att han skulle få amma ordentligt innan vägning, mätning och undersökning.
Han mätte 52 cm och vägde 3475 gram och allt var finemang med honom!
Vi fick fika och skulle gå till barnläkaren klockan fyra, annars var det bara för oss att ta det lugnt. Jag duschade och ammade igen innan vi gick till cafeterian där Oskars familj (minus Sofia och Jonas) och min mamma träffade oss.
Vi var där i en timme eller så, sen gick vi tillbaka till rummet och vilade innan vi gick till barnläkaren.
Hos barnläkaren konstaterades det att han är ett jättefriskt och fint barn, men att han hade ett litet litet blåsljud på hjärtat. Läkaren trodde att det skulle vara borta nästa morgon men de ville ändå att vi skulle vara kvar på BB för säkerhets skull.
Sagt och gjort, istället för att åka hem så fick vi installera oss på BB under natten och på morgonen var blåsljudet borta! Vi var såklart lättade men framför allt så var det skönt att få komma hem.
ett dygn gammal, likaså på bilden under
Det här är de enda bilder som kommer att visas för allmänheten
Vid klockan tio ungefär så gick jag och la mig, jag sov så dåligt i sängen i sovrummet så jag hade bestämt mig för att prova att sova på soffan i vardagsrummet istället. Oskar fick såklart inte plats där så han stoppade om mig och gick upp och la sig, lovade att ha telefonen på just in case. Vi låg och smsade med varandra en stund (gratis sms is the shit!) och sa godnatt runt kvart i elva.
Nästan prick klockan elva (klockan fem plus sex ärlikamed elva....) började jag få riktigt smärtsamma sammandragningar, men jag var övertygad om att det bara var falskt alarm så jag andades igenom ensam. När klockan var 20 i tolv så skrev jag KOM! till Oskar i ett sms och han kom rusande ner för trappen. Jag sa att jag haft några värkar/förvärkar som gjorde rejält ont och han hjälpte mig att andas igenom dem. Efter några stycken så bad jag honom sätta på badvatten för det började bli riktigt jobbigt. Jag låg i badet med O sittande bredvid i ungefär en timme, vi ringde förlossningen runt kvart över tolv och hon pratade med mig en stund och sa att vi skulle ringa igen för att komma in när jag kände att jag inte orkade längre.
Vid ett-tiden så började det bli för svårt så vi ringde till förlossningen igen och redovisade värkklockningen (hela tiden låg värkarna runt 1.5-2 minuter och värkvilan runt 1 minut) och bad att få komma in. Vi fick väcka hela huset och det blev rätt febril aktivitet, jag skulle klä på mig ont som jag hade, BB-väskan skulle hittas, hundarna skulle tas om hand osv.
Jag var fortfarande övertygad om att det var falskt alarm, det kändes nästan som om vi åkte in till sjukhuset bara för att få bekräftat att jag var totalt tillknäppt så jag blev lika förvånad för varje ny värk.
Vid halv 2 ungefär var vi framme vid förlossningen, vi blev visade till rum 4 där vi fick CTG och hjärtfrekvensen på Sixten avlästa i väntan på undersökning. Värkarna var fortfarande möjliga att ta sig igenom, men det var på gränsen. När barnmorskan (jättegullig!!) undersökte mig så var jag öppen 4 cm!! O_o
Det var ganska svårt att inse att det faktiskt var på riktigt nu... När jag gick på toa så hade slemproppen gått och tillbaka in i rummet var det som om något exploderade. Värkarna ändrade karaktär helt och hållet och blev totalt ohanterliga trots profylaxen.
Det är nämligen så att det är meningen att värkar ska vara som en kulle i intensitet, det är svårt att förklara men jag visar i bilder:
Det var alltså ungefär som att köra in i en bergvägg - ingen förvarning. Har man ingen upptrappning så är det i princip omöjligt att profylaxandas framgångsrikt.
Jag pratade med barnmorskan om smärtlindring och hon undrade om jag inte kunde tänka mig att prova lustgas. Jag ville ju egentligen inte det men tyckte inte att jag hade något att förlora så efter resonerande med O så bestämde vi oss för att prova. Jag provade i 4 värkar och det var ABSOLUT inget för mig. Dels så bygger det också på att börja innan värken kommer vilket jag inte kunde. Dels så tyckte jag att ruset man får var väldigt obehagligt.
Jag och Oskar pratade lite till och jag bestämde tillslut att jag ville ha epidural trots att jag verkligen inte velat det innan. Jag kände bara att jag inte klarade av det som det var då.
Barnmorskan satte akupunkturnål i mitt huvud och vid livmodern/blygdbenet i väntan på narkosläkaren vilket hjälpte riktigt mycket, när värkarna kom så vred hon på nålarna vid livmodern och höll en varm handduk emot och det funkade helt ok. BM kollade igen och jag hade öppnat mig en cm till
Tillslut, runt klockan 4, kom narkosläkaren som var jättesöt och såg ut precis som Salem al Fakir, det tog en stund men tillslut satt slangen i ryggen och jag fick en massa beröm både från barnmorskan, undersköterskan och Salem al Fakir. (Oskar blev lite kär i honom ^_^) Efter ungefär en kvart tog bedövningen och det var HIMMELRIKET! Jag kände värkarna och ett jääädra tryck neråt men det var bara att andas så gick det jättebra! Oskar och jag kunde ligga och bara prata med varandra och nästan somna.
När klockan var runt 6 så undersökte barnmorskan mig igen och jag var helt öppen! Trots att EDAn gjort att värkarbetet gått ner lite i intensitet så öppnade jag mig fort i slutet. Vattnet hade fortfarande inte gått och jag kunde inte kissa trots flera försök så BM tömde blåsan och tog fram en enorm virknål för att spräcka fosterhinnan. Det gick enkelt och vattnet bara forsade ut! Efter det så var vi uppe lite och vaggade och dansade magdans för att Sixten skulle ha lättare att rotera ner i bäckenet. Det tryckte på nåt enormt neråt och jag började få lite krystvärkar precis när det var skiftbyte(klockan 7). Iom. att jag börjat få krystvärkar så tog BM bort EDAn.
Första BM hade gärna velat hinna förlösa sa hon men det var inte mycket att göra, hon berömde oss jättemycket och tyckte att vi varit så otroligt avslappnade och lugna. Jag tyckte att jag var jättedålig på att slappna av men både hon och undersköterskan var jättenöjda.
När nästa BM kom så satte hon in hormondropp, hon tyckte inte att krystvärkarna var starka nog och Sixten hade lite litegranna kvar att rotera innan det satte igång på riktigt. Droppet tog ganska fort och krystvärkarna tog över. JÄÄÄDRAR i det vilken kraft det är! Det var bara att följa med! Först gjorde det inte så fasligt ont i snippan men när han började närma sig så spände det och drog så det går verkligen inte att förklara. Jag kände att det bara var att fortsätta att ta i och det gick bra, kunde dock inte låta bli att bröla :D
När klockan var kanske fem i 8 så var han precis vid öppningen och det gjorde sjuhelvetes ont, krystvärkarna var superstarka och det var svårt att inte ta i för mycket, men tillslut så kom han igenom och efter en värk till så var hela han uppe på min mage, klockan 08.00. Han var helt ren. Inte minsta bloddroppe eller fosterfett!
Hela jag bara skakade och grät och Oskar grät och ungen skrek ungefär 2 sekunder innan han tystnade och bara gnydde lite. Han fick ligga mage mot mage i väntan på att han skulle börja söka efter bröstet.
Oskar klippte navelsträngen, moderkakan kom ut utan några problem och Sixten sög tag som om han aldrig gjort annat :) Jag hade spruckit en del så barnmorskan fick sy några stygn.
Barnmorskan och undersköterskan lämnade oss för att vi skulle få bekanta oss med honom och för att han skulle få amma ordentligt innan vägning, mätning och undersökning.
Han mätte 52 cm och vägde 3475 gram och allt var finemang med honom!
Vi fick fika och skulle gå till barnläkaren klockan fyra, annars var det bara för oss att ta det lugnt. Jag duschade och ammade igen innan vi gick till cafeterian där Oskars familj (minus Sofia och Jonas) och min mamma träffade oss.
Vi var där i en timme eller så, sen gick vi tillbaka till rummet och vilade innan vi gick till barnläkaren.
Hos barnläkaren konstaterades det att han är ett jättefriskt och fint barn, men att han hade ett litet litet blåsljud på hjärtat. Läkaren trodde att det skulle vara borta nästa morgon men de ville ändå att vi skulle vara kvar på BB för säkerhets skull.
Sagt och gjort, istället för att åka hem så fick vi installera oss på BB under natten och på morgonen var blåsljudet borta! Vi var såklart lättade men framför allt så var det skönt att få komma hem.
ett dygn gammal, likaså på bilden under
Det här är de enda bilder som kommer att visas för allmänheten
TACK!!
Tack så mycket för alla lyckönskningar och grattis, både här och via SMS!
Det här blir ett av de sista inläggen i den här bloggen, eftersom jag ju inte är gravid längre :)
Kommer att lägga ut förlossningsberättelse och nån bild på Sixten, men sen kommer mitt bloggande att gå tillbaka till sigrida.blogg.se.
Där kommer jag skriva om allt som vanligt, från kakbak till Sixten, allt mellan himmel och jord osv.
Därmemot så kommer jag av förklarliga skäl att lösenordsskydda alla inlägg som innehåller bilder med Sixten, vill man ha lösenordet så är det bara att höra av sig via kommentar eller mail och fråga.
Förlossningsberättelse kommer senare med orken :)
Mycket kärlek till er!
S
_______________________________________________________________
Sista magbilden, v 40+4 mitt i förlossningen precis i början på utdrivningsskedet:
Det här blir ett av de sista inläggen i den här bloggen, eftersom jag ju inte är gravid längre :)
Kommer att lägga ut förlossningsberättelse och nån bild på Sixten, men sen kommer mitt bloggande att gå tillbaka till sigrida.blogg.se.
Där kommer jag skriva om allt som vanligt, från kakbak till Sixten, allt mellan himmel och jord osv.
Därmemot så kommer jag av förklarliga skäl att lösenordsskydda alla inlägg som innehåller bilder med Sixten, vill man ha lösenordet så är det bara att höra av sig via kommentar eller mail och fråga.
Förlossningsberättelse kommer senare med orken :)
Mycket kärlek till er!
S
_______________________________________________________________
Sista magbilden, v 40+4 mitt i förlossningen precis i början på utdrivningsskedet:
Han är här!
Klockan 08.00 imorse föddes en blond liten Sixten, 3475 g och 52 cm. Vi har inte träffat läkaren än men som det ser ut så mår han jättebra och det gör vi också!
v 40+3
Inget att rapportera..
v 40+1
Ingen bra dag idag, låg och grät hela morgonen och kunde inte sluta.. Det är väl hormoner men fasen inte kul iallafall...
BF2
Lisa - jag veet, det är flera som troligtvis inte kommer hinna träffa honom och det är jättetråkigt.. pappa åker på fredag dessutom så han hinner knappast heller :(
I allra värsta fall blir vi tvungna att föda i Norrköping iallafall efs O börjar skolan nästa måndag :/
Vi har det iallafall livat med vårat super mario wöörld
fast jag har glömt en massa extravägar till extrabanor..
I allra värsta fall blir vi tvungna att föda i Norrköping iallafall efs O börjar skolan nästa måndag :/
Vi har det iallafall livat med vårat super mario wöörld
fast jag har glömt en massa extravägar till extrabanor..
BF
BF idag, vi trodde ju att det var den 5 men enligt BM sa UL tydligen den 6 och det är ju bra, då har jag inte gått över tiden än :)
Fast det kommer jag att göra, har fått för mig att jag kommer att föda på måndag eller tisdag, vet inte varför men det bara känns så. I vilket fall hinner det knappast bli nån förlossning idag eftersom jag inte har några känningar whatsoever.
Vi var hos BM igår och huvudet är ruckbart nu istället för rörligt, så det går lite framåt iallafall. Jag tror inte att han kommer att fixeras.
Vi låtsas att det betyder stort bäcken+litet bebishuvud = lättare förlossning ^_^
Hade iallafall bra blodtryck (105/70) Sf-mått 36 cm och hans hjärta slog i 125, vilket är ganska lågt men han har legat mellan 125-135 hela tiden så inget konstigt. Jag har också lugn puls så det är inte så konstigt.
Det går ganska bra med hela det här se positivt på att vara ensamma tillsammans-grejen, igår så satt vi hela em-kvällen och spelade supermario world på wii och det är så rooligt! Vi kommer göra det idag också, så länge vi inte har klarat det så är det lugnt att han håller sig borta :D
Fast det kommer jag att göra, har fått för mig att jag kommer att föda på måndag eller tisdag, vet inte varför men det bara känns så. I vilket fall hinner det knappast bli nån förlossning idag eftersom jag inte har några känningar whatsoever.
Vi var hos BM igår och huvudet är ruckbart nu istället för rörligt, så det går lite framåt iallafall. Jag tror inte att han kommer att fixeras.
Vi låtsas att det betyder stort bäcken+litet bebishuvud = lättare förlossning ^_^
Hade iallafall bra blodtryck (105/70) Sf-mått 36 cm och hans hjärta slog i 125, vilket är ganska lågt men han har legat mellan 125-135 hela tiden så inget konstigt. Jag har också lugn puls så det är inte så konstigt.
Det går ganska bra med hela det här se positivt på att vara ensamma tillsammans-grejen, igår så satt vi hela em-kvällen och spelade supermario world på wii och det är så rooligt! Vi kommer göra det idag också, så länge vi inte har klarat det så är det lugnt att han håller sig borta :D
Going Strong
Hanna - det är svärmors fina bikini från Change :)
Imorse när jag vaknade så bestämde jag mig för att inte se den här sista tiden som en olidlig väntan, utan försöka att faktiskt se den som något positivt. Att njuta av vår sista tid ensamma tillsammans, den sista tiden vi faktiskt kan göra vad vi vill inom, tja, ganska snäva gränser. Om inte nåt väldigt hemskt händer så kommer han ju ut hel och hållen och vi KOMMER att få uppleva allt det där. Bara inte idag, eller kanske så snabbt vi skulle vilja.
Så det är ju faktiskt lika bra att försöka njuta av det braiga att han är kvar därinne.
Det är lite svårt när man går in på augustimammaforumet och 3 bebisar redan är ute och det är minst 3-4 till på g.. Då känns det jobbigt att det inte är vi, men det är bara att försöka gaska upp sig..
Vi var på stan idag för att köpa ny mobil till Oskar, hans stänger av sig mitt i samtal hela tiden och vi tänkte höra om de hade några bra erbjudanden på Telia. Det hade de, så han fick en jättefin walkmanmobil för 1 krona :)
När vi var påväg mot bilen så fick jag jättesuperdretaont i underlivet/ljumskarna/whatever så jag inte kunde gå, det lugnade sig när jag satt ner men gjorde fruktansvärt ont när jag gick, så det var bara att ringa till svärföräldrarna så de fick komma och hjälpa oss hem. Så nu blir det inget mer körande ensam med körkort för min del, det var inte nåt med sammandragningar eller så men man vet aldrig vilka krämpor som attackerar en och när..
Nu håller jag på och bakar kanel/vaniljbullar, mumsimumsi!
Imorse när jag vaknade så bestämde jag mig för att inte se den här sista tiden som en olidlig väntan, utan försöka att faktiskt se den som något positivt. Att njuta av vår sista tid ensamma tillsammans, den sista tiden vi faktiskt kan göra vad vi vill inom, tja, ganska snäva gränser. Om inte nåt väldigt hemskt händer så kommer han ju ut hel och hållen och vi KOMMER att få uppleva allt det där. Bara inte idag, eller kanske så snabbt vi skulle vilja.
Så det är ju faktiskt lika bra att försöka njuta av det braiga att han är kvar därinne.
Det är lite svårt när man går in på augustimammaforumet och 3 bebisar redan är ute och det är minst 3-4 till på g.. Då känns det jobbigt att det inte är vi, men det är bara att försöka gaska upp sig..
Vi var på stan idag för att köpa ny mobil till Oskar, hans stänger av sig mitt i samtal hela tiden och vi tänkte höra om de hade några bra erbjudanden på Telia. Det hade de, så han fick en jättefin walkmanmobil för 1 krona :)
När vi var påväg mot bilen så fick jag jättesuperdretaont i underlivet/ljumskarna/whatever så jag inte kunde gå, det lugnade sig när jag satt ner men gjorde fruktansvärt ont när jag gick, så det var bara att ringa till svärföräldrarna så de fick komma och hjälpa oss hem. Så nu blir det inget mer körande ensam med körkort för min del, det var inte nåt med sammandragningar eller så men man vet aldrig vilka krämpor som attackerar en och när..
Nu håller jag på och bakar kanel/vaniljbullar, mumsimumsi!
2 dagar kvar..
Vi försöker fylla vår vardag så mycket som möjligt för att det inte ska bli så mycket väntan.. Vi har hittills lyckats fylla en dag, idag. Tanken var att dagen skulle gå åt till att strosa på stan och sen åka till IKEA och köpa servis eftersom vår försvunnit i förra flytten.
Eftersom Karlstad är en väldigt konstig stad så var inget öppet utom mitticity, och SÅ kul är inte dom affärerna.. Så vi åkte ut till Bergvik istället och strosade tillsammans med alla norrmän och vålbergsbor, Oskar hittade ett par byxor och en t-shirt för 100:- på Jack & Jones. yeyy!
På IKEA så åt vi lunch och handlade servisen och en varsin mjukglass.
När vi kom hem igen så kom det fram lite sol så vi bestämde oss för att ta ett dopp i poolen. Det tog ungefär en kvart för mig att doppa hela kroppen, jag är så jäkla känslig för temperatur/väderväxlingar och tyckte det var aaaaskallt! (22 grader)
Här är iallafall magen i v 39+5
Eftersom Karlstad är en väldigt konstig stad så var inget öppet utom mitticity, och SÅ kul är inte dom affärerna.. Så vi åkte ut till Bergvik istället och strosade tillsammans med alla norrmän och vålbergsbor, Oskar hittade ett par byxor och en t-shirt för 100:- på Jack & Jones. yeyy!
På IKEA så åt vi lunch och handlade servisen och en varsin mjukglass.
När vi kom hem igen så kom det fram lite sol så vi bestämde oss för att ta ett dopp i poolen. Det tog ungefär en kvart för mig att doppa hela kroppen, jag är så jäkla känslig för temperatur/väderväxlingar och tyckte det var aaaaskallt! (22 grader)
Här är iallafall magen i v 39+5
Sömn
Vilken skillnad det är att sova med öronproppar i en sval, mörk källare mot att sova utan öronproppar i ett kokhett rum där vi var tvungna att ha vidöppna fönster för att inte smälta, med en ¤#&)# koltrast som sjöng för full hals varje morgon klockan 4 och idiotiska får som skrek (yes, du kanske inte trodde att får kan skrika - det kan de. en hel natt) och sol från klockan 5.
En väldig skillnad. Skillnaden låg framförallt i att jag faktiskt fått sova. Vilken grej!
Inget nytt på bebisfronten
Nepp. Bajsungen har fortfarande ingen lust att komma ut. Jag är gjord för att vara gravid tror jag, han tänker stanna där i all evighet.
Bajsbajs!
Nu åker vi ner till skåne i 2 veckor, ha det fint mina vänner!
Om vi mot all förmodan skulle föda barn undertiden så LOVAR jag att ringa någon som kan uppdatera här :)
PUSS!
Om vi mot all förmodan skulle föda barn undertiden så LOVAR jag att ringa någon som kan uppdatera här :)
PUSS!
Nom-nom
Idag gjorde jag en rabarber- och vinbärspaj till eftermiddagsfika. Det råkade bli väldans mycket smuldeg - först hade jag i lite för lite smör i degen och sen blev det för mycket så jag var tvungen att ha i ännu mer socker, mjöl och havregryn.
Det var ingen som klagade... ;)
Som sagt - mycket deg!
Nom-nom
Det var ingen som klagade... ;)
Som sagt - mycket deg!
Nom-nom
BM
Idag var vi hos BM, alla mina värden ser jättebra ut!
Hb (järn) 130
Blodsocker 3.7
Blodtryck 105/60
S/f (magmått) 35 cm
Hjärtslag (Sixten) 136/min
Huvudet ner men ruckbart
Hon är så himla go, och är så nöjd med oss! Vi skrev en sammanfattning för den händelse att det skulle sätta igång innan nästa BMbesök som är på BF-datumet! Så ja, vi hoppas att vi inte hinner träffas igen innan han är ute :)
Mamma är iväg och möter pappa, nu ska han vara hemma i 4 veckor, yeyy! Imorrn åker vi ner till Arild, vilket innebär att jag inte kommer att kunna skriva förrän den 1 augusti efs vi inte har någon internetanslutning där nere.
Vi har packat klart och BB-väskan är med och färdigpackad förutom mat till Oskar som vi ändå inte kan lägga i förrän när vi ska åka.
Inatt drömde jag för första gången att han var född som en han. Tidigare har jag alltid drömt att det är en flicka. Framför allt så var drömmen bra och harmonisk, tidigare när jag drömt om att han (som en hon då) är född så har det varit hemska drömmar där jag glömt bort honom hela tiden och insett att jag inte sett honom (henne) på flera dagar osv..
Så det var väldigt skönt att äntligen få drömma en BRA dröm om honom!
Jag lovar till 90% att lägga in en magbild innan vi åker imorrn :)
Hb (järn) 130
Blodsocker 3.7
Blodtryck 105/60
S/f (magmått) 35 cm
Hjärtslag (Sixten) 136/min
Huvudet ner men ruckbart
Hon är så himla go, och är så nöjd med oss! Vi skrev en sammanfattning för den händelse att det skulle sätta igång innan nästa BMbesök som är på BF-datumet! Så ja, vi hoppas att vi inte hinner träffas igen innan han är ute :)
Mamma är iväg och möter pappa, nu ska han vara hemma i 4 veckor, yeyy! Imorrn åker vi ner till Arild, vilket innebär att jag inte kommer att kunna skriva förrän den 1 augusti efs vi inte har någon internetanslutning där nere.
Vi har packat klart och BB-väskan är med och färdigpackad förutom mat till Oskar som vi ändå inte kan lägga i förrän när vi ska åka.
Inatt drömde jag för första gången att han var född som en han. Tidigare har jag alltid drömt att det är en flicka. Framför allt så var drömmen bra och harmonisk, tidigare när jag drömt om att han (som en hon då) är född så har det varit hemska drömmar där jag glömt bort honom hela tiden och insett att jag inte sett honom (henne) på flera dagar osv..
Så det var väldigt skönt att äntligen få drömma en BRA dröm om honom!
Jag lovar till 90% att lägga in en magbild innan vi åker imorrn :)
Länge sen!
Nu är det längesen jag gjorde nån lista! Snodde den här av TuhmaNuunuu @ bilddagboken
VAR ÄRLIG:
Nämn någon som gjorde dig glad igår: Karin!
Vad gjorde du kl 8 i morse: Sov.. en timme till.
Vad gjorde du för 15 minuter sedan: Gick nog precis ur solstolen tror jag
Det sista du sa högt: hejdåpuss! (O gack iväg för att finna guldig svamp)
Vad har du druckit idag: Vatten och en klunk rabarbersaft bara för att smaka. Det är fortfarande inte gott
Vad var det senaste du åt: Vaniljmunk faktiskt!
Vad var det senaste du köpte: Popcorn till bion igår
Vad är det för färg på din ytterdörr: Hm.. det är nog träfärg
Vad är det för väder hos dig just nu: Tokfint!!
Godaste glass-smaken: Jag veet inte!! Antingen vanilj med chokladkross om vi snackar halvlitersförpackningar, nocciola om vi snackar italiensk glass, cookie dough om vi snackar lyx-ben&jerrys eller GBs med chokladkakebitar om vi snackar strut/bägarglass (GÔTT MOS PÅ TIMMYS!!!!!!)
Tror du på kärlek vid första ögonkastet: jag tar TuhmaNuunuus svar: näe, det man ser vid första ögonkastet är det yttre och kärlek bottnar i så mycket mer
Drömmer du mycket: Väldigt mycket.
Mardrömmar: Oftast drömmer jag minst en riktigt obehaglig dröm varje natt, har gjort det så länge jag kan minnas. Men jag drömmer oftast en massa bra också.
Vilket ämne är roligast i skolan: Medicinsk Vetenskap!
Favoritlåt just nu: Hjälp jag vet inte!
Vad ser du om du tittar åt höger: Svärmor och 2 svarta bestar
Vad gör dig glad just nu: att ungen min snart ska ut, att jag har en fantastisk man och familj :)
Vad ska du göra härnäst: äta mat ^_^
Höger- eller vänsterhänt: höger
Humör just nu: glad
Favoritgodis: Maxis plockgodis
Klädsel just nu: Svart kort kjol och svart spaghettilinne uppdraget över magen
Hur många kuddar sover du med: 2 och 2 mellan benen på länden. Ibland en under magen också
Spelar du nåt instrument: inte längre..
Morgon- eller nattmänniska: Morgonmänniska helt klart
Vilka är viktigast för dig: Min familj
Snarkar du: ibland
Stjärntecken: oxe
Vad vill du jobba som: barnmorska
Stökigt eller välstädat? välstädat (det trodde min familj aldrig...)
Skulle du nånsin få för dig att hoppa bungyjump? jag skulle vilja testa men skulle nog aldrig våga
Antal timmar sömn inatt? 7-8 tror jag
Sov du ensam? tyvärr, kan inte sova båda två i 120sängen med min ryggvärk :'(
Vem sov hos dig senast? Mamma kan man väl säga, hon sov ju i vår gamla lägenhet förra helgen
Vad ser du fram emot? att få träffa min son
Vad vill du ha just nu? förlossning
Vem längtar du mest efter? Syster 2 (Syster 1 såg jag senast i morse :) och hennes sambo
Vilken buss åker du oftast? ingen
Har du varit kär? Yes box allright
Är du kär nu? -"- !!
Meget bra
Mamma Mia var skiiiiitbra! Träffade först Lotta och Victoria på bion och sen Hanna och Challe, kuligt! :)
Idag så åkte Karin iväg till Uppsala och vi drar oss upp till Stockfallet så mami blir lite ensam. Men då får hon städa ifred så det är nog lugnt ^_^
Jag har börjat dra åt mig lite vätska, inte groteskt mycket så att jag får svullna fötter och vader eller så, men det känns. Hade mkt förverkar förra veckan men de har försvunnit helt och hållet, nu har jag bara vanliga sammandragningar i ungefär samma utsträckning som tidigare.
Nepp, nu kommer Pamp-Ekendahls, ha en bra dag gullungar!
Förra sommarn var jag kool.
Idag så åkte Karin iväg till Uppsala och vi drar oss upp till Stockfallet så mami blir lite ensam. Men då får hon städa ifred så det är nog lugnt ^_^
Jag har börjat dra åt mig lite vätska, inte groteskt mycket så att jag får svullna fötter och vader eller så, men det känns. Hade mkt förverkar förra veckan men de har försvunnit helt och hållet, nu har jag bara vanliga sammandragningar i ungefär samma utsträckning som tidigare.
Nepp, nu kommer Pamp-Ekendahls, ha en bra dag gullungar!
Förra sommarn var jag kool.Älskade bror
I väntan på fler bilder från bröllopet så kan jag bidra med en bild på mig och min älskade bror i USA, Johan!
Mamma mia
Ikväll ska vi förresten gå på Mamma mia! Ser miiiket fram emot det.
It's done
Now the chop-chopping is done. Vi åkte båtbuss idag till Mariebergsskogen och då såg jag såhär fräsch ut (...)
Sen klippte jag mig, eller ja Karin på Gruvan klippte mig och jag är kalasnöjd!
Sen klippte jag mig, eller ja Karin på Gruvan klippte mig och jag är kalasnöjd!
chop-chop
Idag blir det chop-chop. Jag insåg häromdan att jag måste komma iväg och klippa mig INNAN Sixtie behagar komma ut. Jag har inte klippt mig på 10 månader så mitt hår är omåttligt slitet, i vilket fall som helst så är det inget vidare med halvlångt hår och kräkande bebis. Jag älskar inte spyor sådär jättemycket, även om det bara är modersmjölkskräks, och gammalt kräks i håret känns ännu mindre lockande. Så det blir chop-chop även om jag egentligen inte vill.. Jag får se hur det blir, är jag inte superdupernöjd så växer det ganska snabbt iallafall!
