http://sigrida.blogg.se/gravid

Min lycka är gjord!!


JIM & PIRATERNA BLOM BÖRJAR NU PÅ TV1000NORDIC!!!!

Ja, nu är första skolveckan slut.. Fast det känns inte så. Det känns som att det är en miljon intryck jag måste sortera och 500 sidor jag måste läsa för att förstå vad jag eg har gett mig in på.. Jaja, jag har iallafall hittat 3 coola brudar att hänga med, det är roligt.

Jag har varit nästan död varje kväll och igår somnade jag ngn gång mellan 7 och 8. Sen vaknade jag halv 9 och kunde inte somna, så jag tog ut hundarna..

Jag känner mig utled på att skriva om illamåendet, men det har iallafall varit helt bra denna veckan, trots bussfärder fram och tillbaka till Linköping varje dag. Igår sprang vi dock till bussen kanske 1-2 kilometer och eftersom jag låg i sängen i nästan en månad så blev det lite för mycket för kroppen, så igårkväll mådde jag riktigt pissigt. Menmen, jag har gått typ en mil varje dag, dels till campusbussen härifrån och sen till föreläsningarna från hållplatsen i Linköping, och så tillbaka.

Vi ska göra ett individuellt förbättringsarbete som en del i kursen, vilket innebär att man ska hitta något man behöver förbättra och ska sedan göra det och dokumentera hur det går, resultat osv.
Hade det vart för ett år sen så hade jag kunnat välja en massa saker, men nu vet jag verkligen inte. De dåliga vanor jag har haft har jag i princip brutit helt. Jag tittar mindre på TV, äter bättre, har hittat min målvikt osv. Det enda jag kan komma på är att jag kanske skulle börja träna för att minska risken för problem när magen blir större och tyngre, så jag får väl ta det då. Tråkigt bara att friskis här har tagit bort sitt 3månaderskort så jag måste köpa halvårskort trots att jag inte kommer att kunna använda det högst 4 månader, och det känns som ett jävla slöseri med pengar. Idiotiskt.

Nu ska jag snart väcka min sovande man, lille prins..


Och utfodra mina svältande hundar..

Såhär pigg var jag igår klockan 19...

Känner mig sådär ungefär just nu också, har inte direkt lust med 3 föreläsningar på en dag.. Menmen, vi ska glädjas åt att igår var den första helt illamåendefria dagen på en och en halv månad! Yeey.

Det gick bra igår. Jag hade turen att den tjejen som satte sig bredvid mig redan pratade för fullt med en annan tjej, så jag kunde titta ut och fokusera.
Uppropet gick bra förutom en liten detalj. Vi fick två blanketter samtidigt, en av dem var det viktigt att vi lämnade in när vi gick, den andra var en slags busskortslapp eller vad man nu ska säga. Både jag och tjejen bredvid mig lyckades missuppfatta och lämna in båda lapparna när vi gick, vilket resulterar i att vi inte kan åka campusbussen för att vi inte har några bevis för att vi är studenter.
Förhoppningsvis kunde den andra tjejen kopiera en tredje tjejs lapp och ge en av kopiorna till mig så jag kan skriva i mitt namn precis innan vi går på bussen. Nu är jag lite nervös för att hon ska ha glömt det så jag står där som ett fån. Hjälp.

Idag har vi kursintroduktion i Linköping och sen storgruppsmöte i Norrköping, då får jag veta vilken basgrupp jag har. I basgruppen är det 6-8 medlemmar från läkare, sjuksköterska, sjukgymnast och arbetsterapeut.


Här är en bild på min tjöcka möge.

Idag börjar jag alltså skolan. Jag tänkte välja ut fina kläder, men hälften av mina byxor får jag knappt igen. Visst går det men magen trycks ihop och bullar över. Blä. Jag ska ta kort sen när jag kommer hem så ska ni få se hur det faktiskt ser ut.

Igår drog jag in magen framför spegeln bara för skojs skull, men det var bara delen över naveln som åkte in, resten satt där det satt liksom. Jaja, det är ju bevis på att det är nåt annat än fettomage iallafall, för fettomagar går att dra in.

Illamåendet (ska jag nånsin slippa skriva om det?) verkar ha släppt taget någorlunda. Efter rekordillamåendet i tisdags så har jag varit tablettfri i 3 dagar och mått relativt illa men kunnat äta osv. Igår åkte vi tåg tho (med tablett såklart) och det var ju kört. Idag ska vi åka buss så jag har tagit tablett, men det känns ändå rättså riskabelt. Jag mår inget vidare nu och buss är det värsta jag vet. Dessutom lär jag råka ut för nån tjatpratare som ska prata hela vägen när jag bara vill titta ut genom fönstret och koncentrera mig på att inte spy.
Och det vill jag lova damer och herrar, jag tänker fan inte spy på bussen inför mina nya klasskamrater. Det räcker att spy inför människor man aldrig mer kommer att se. (Bakom ett träd i Katrineholm :D )

Idag går jag in i 13e veckan! Yeyy!
Nu är det två barriärer kvar, en liten och en stor. Den lilla  (0.5%) är risken för missfall pga fostervattenprov. Den stora (10%) är att fostervattenprovet visar att något är fel. Samtigt så tänker jag såhär, att de 10% är ju missvisande eftersom det borde ha aborterats redan av kroppen då. Så jag vet faktiskt inte hur stor den risken är.

Och vi har båda sagt det, att även om detta inte var planerat - går det fel så försöker vi igen. Steget är liksom redan taget.

Jaja, insikten jag fick var iallafall att jag inte kommer att kunna rida på länge nu :( Visserligen har jag inte ridit på ett halvår ändå pga pengabrist, men jag kommer ju inte hinna börja rida, inte någon medryttarhäst heller , innan jag blir för stor och tung och sen har jag (om allt går väl, tvi tvi och allt det där) ju en litet litet barn som jag inte vill vara borta från flera kvällar i veckan.

Bajs, undra hur långt det dröjer innan jag rider igen..

Jag hade en nummer tre på jobbigtlistan men jag kommer faktiskt inte ihåg vad det var.

I was a fool of a fool som trodde att det hade blivit bättre. Det var såå bra och jag var såå pigg i måndags, men så igår så slog jag rekord och kräktes 5 gånger vilket resulterade i en hel dags sängliggande. Thanks.
JAG ÄR TRÖTT PÅ DET HÄÄÄÄR!

Oskar har varit och klippt sig hos frisör (O_o) idag, han blev så fiin så.
Själv ska jag träffa Fun and Ben på fredag, det ska bli riktigt roligt! Jag har inte träffat dem på nästan 3 år!

Jag har föresten börjat läsa Bilbo, Oskar och jag tittade på alla filmerna förra veckan (utom halva sista för batteriet i den bärbara datorn havererade) och jag kände mig hobbitsugen. mouahaha
Mutti har läst den ngn gång för mig men jag har glömt allt så det ska bli intressant.



En rolig sak, mamma ansökte ju till bygglov för ngra månader sen pga att vi behöver göra om Arild (okej, inte hela byn kanske) för att vi börjar välla ut ur fönstren. Hon förklarade att vi var så många, att vi aldrig kan äta frukost tillsammans, att vår farfar byggt det osv.

Igår när vi tittade på bygglov så var det - SURPRISE! - 3 syskon och deras familjemedlemmar hade en alldeles för liten sommarstuga som deras farfar byggt och där de inte fick plats att äta frukost osv.

AAAH, nu förstod vi varför de inte nappade på vår superintressanta ansökan. De hade redan gjort det förr.
Det känns lite lätt burned att vi inte skickade in för ett år sen, hade de haft vår bredvid deras lilla sommarstuga och deras pluttiga 3 syskon så hade de lätt valt oss.

Anyway, det ska bli roligt att förändra det själva också. Jag kan måla med vattenbaserad färg :D

Här är bilden på little Artiebartie/Plummie/CarlAstrid!

Det svarta är livmodern och den lilla korven som ser ut som en legogubbe är h*n! Längst till höger är huvudet.

Nu till det jobbigaste nummer 2: svullenheten
Jag visste att man kan få typ vätskefyllda fötter och händer sista tiden, men jag hade ingen aning om att man går omkring som en vattenblobba/amöba innan något ens börjat synas.
Jag har inte gått upp mer än ½-1 kg men det ser ut och framförallt känns som när jag var typ 5 kilo tyngre.
På morgonen ser jag ut som jag brukar göra på kvällen, och på kvällen ser jag ut som.. Anna Nicole Smith.
 


Så fort jag äter något, det kan vara en brödsmula, så sväller jag upp till dubbla storleken (okej, LITEN överdrift kanske)
Magen är ivägen överallt, och jag kan ju inte trycka in den i strumpbyxor och annat åtstramande för då mår jag illa. Istället får jag gå runt i mammabrallor med magen putande. Man skulle kunna tro att jag är i 5e månaden, men icke.
Mamma säger typ "haha vänta bara" med ett elakt grin

Nu är jag äntligen inne i v 12, det känns skönt.

Det jobbigaste just nu är faktiskt att det är jag som måste bestämma allt. Eftersom alla (oskar) behöver rätta sig efter mina behov - vad jag kan äta, vad jag orkar göra osv så är det jag som måste bestämma allting, och det är verkligen asjobbigt! Jag är jättevelig och vet precis ingenting. Allt jag blir tillfrågad svarar jag JAG VEEET INTEEE och börjar iallafall ibland gråta, för det är hemskt. Jag VET inte om jag vill äta korv till kvällsmat. Jag VET inte om jag vill åka hit eller dit den eller den dagen, jag VET inte om det går bra med rostad macka när jag vaknar på morgonen.



Jag vet faktiskt ingenting

Imorgon går jag in i vecka 12, sista "kritiska" veckan. Men vad jag har förstått så har de flesta missfall som visar sig så sent som i v 12 redan varit döda ngra veckor, och vi vet ju att våran ärtiepärtie levde för en vecka sen.

Igår gick det riktigt bra, jag mådde helt ok, inget direkt illamående eller så, därför fick jag den fina idén att åka buss ut till maxi och köpa en våg. Det var inte alls någon fin idé. När vi skulle ställa oss i kön på maxi så fick jag ett kväljningsanfall och var tvungen att springa till toaletterna som var ungefär3 mil bort. Jag klarade mig dock med bara kväljningar.

Sen när vi kom hem så hade Johans - Hannas - min förkylning bestämt sig för att slå till ordentligt, så jag låg nerbäddad med ont i halsen, huvudvärk och frossa och tittade på Romeo och Julia <3

Idag verkar forkylningen ha lugnat sig iaf, har nosetäpp men det kan bero på graviditeten också.

Iallafall, i fredags var vi ju på inskrivning hos barnmorskan, vi har en finlandssvensk dam som är rolig.
Hon tog blodprov (jag älskar att ta blodprov och har alltid gjort, oskar tittade bort och mådde illa :D ) på mig för syfilis och vad det nu var, och så tog hon ett klamydiaprov.
Jag trodde att jag skulle ha dåligt järnvärde efs jag har varit så himla trött, men det var toppen sa hon (124, vet inte vad som är normalt tho). Jag hade också bra blodsocker (5.7) och blodtryck (105/65).

Vi pratade om mitt kromosomfel och bestämde oss alltså för att vi ska göra fostervattenprov. Därför fick vi tid hos läkare direkt så vi gick upp och fick ultraljud. Vid normal graviditet så brukar man ta ultraljud först i v 17 eller så, men efs vi skulle träffa läkare så gjordes det tidigt ultraljud. Iallafall, både Oskar och jag blev överraskat rörda när vi såg det lilla lilla hjärtat som slog, vi fick tårar i ögonen båda två.

Sen fick vi vänta superlänge på läkaren, hon var erfaren och jättetrevlig och det kändes helt lugnt. Det är en risk på ca 0.5% för missfall när man har gjort fostervattenprov. Vi ska iallafall göra fostervattenprovet den 18/2.

Det känns helt ok, jag har ju alltid vetat att jag kommer att behöva göra detta i alla mina graviditeter :/

Jag hade ju tänkt mig att ta en tablettfri dag idag för att se hur det går, men illamåendet kom som en klocka när effekten avtog igår kväll. Sen när jag vaknade mitt i natten så var den hemsk, så jag tog en tablett ändå.

Men! Så insåg jag för en stund sen att jag inte tagit någon tablett under dagen, vilket betyder att jag har gått utan direkt illamående hela eftermiddagen och kvällen! Därför tänker jag inte ta ngn imorgon heller, det vore fantastiskt om det kunde vara klart nu ;)

Köpte faktiskt mina första mammabyxor idag. Inte för att magen har växt ett dugg utan för att jag är så vattenfylld och svullen, vilket gör att alla mina vanliga byxor/kjolar trycker över magen och då mår jag illa.
Det är inte så lätt att hitta fina mammabyxor, alla är blå stretchjeans eller "finbyxor". Hittade dock ett par riktigt fina, det finns snygga i svart manchester också men de finns inte i min storlek tyvärr.

Idag har varit en helt ok dag, men jag misstänker att det bara beror på åksjuketabletten. Ska prova en tablettfri dag imorgon och se om det är bättre.

Jag har nämligen mått helt sjukt illa hittills i graviditeten, framförallt sista veckorna. Senaste veckan har jag ätit åksjuketabletter varje dag men jag har ändå mått illa på morgonen, kräkts ngn gång och haft svårt att orka gå ens runt kvarteret.
När jag inte har ätit medusin så har jag varit sängliggande och kräkts vare sig jag följt råden och småätit eller ej
Jag har alltså inte varit så rolig i jul... ;)

Barnmorskan på inskrivningen sa att "ojdå, illamåendet borde ha gått över nu!"
Känns bra.. men jag ska ju alltid ta i lite extra..ehm



Min matrepertoar har blivit helt galet liten, den var som de flesta vet redan rätt begränsad, men nu är det väldigt mycket som jag annars gillar men får kväljningar av att ens tänka på nu.

Jag kan tex bara äta typ 4 sorters bröd - pågens roast n' toast, mammas hembakade bröd, falu rågrut och baguette.
Jag har svårt för köttfärs (vilket jag annars äter kanske 2 ggr/vecka), speciellt med tacosmak. Kan inte ens äta hemmagjorda hamburgare i pitabröd, vilket jag levde på hela sommaren.
Jag får ont i magen/mår illa av söta saker, typ godis/bullar/pepparkakor (men det går bra med åksjuketablett i kistan :D TUUUR)
Pasta går sådär, det är ok när jag är drogad men annars.. nja.
Fisk... haha ja det kräks jag ju av annars också


Kyckling, kassler och potatis är det som funkar bäst, det är visserligen nyttigt och bra men det är lite... ehm fattigt?
Haha stackars Oskar.